Hypnos!
oktober 23, 2008 at 1:22 e m | In CSI | Leave a CommentTags: Catherine Willows, CSI, Gil Grissom, Glenne Headly, Nick Stokes, Sarah Sidle
Några korta kommentarer om CSI s09e02 eftersom det inte är mycket att säga och eftersom det tog mig 100 år att ha tid att se skrället nångång, det ska inte ta 100 år att skriva om det också.
1. Hypnos som tema. Jag är en sucker för paranormala teman och jag tycker alltid Glenne Headly är en bra birollsskådis. Fast har inte hypnos figurerat förr?
2. Sarah och Grissom. Aaaw. Det kommer bli dem tillslut när Grissom slutar. Han börjar ju också bli trött på död och det moraliska förfallet i Las Vegas.
3. Nick och Catherine. Ett ord: schtick. Det ska alltid skämtas och kastas one-liners när de är ett team. Jag har inte bestämt mig för om det är bra eller dåligt.
4. Lärarinnan som blev mördad av sin älskare: sååååå upppenbaaaart! Bättre kan ni. Jag gillar att bli förvånad.
The tears of a Nicky
oktober 13, 2008 at 12:53 e m | In CSI | Leave a CommentTags: CSI, David Hodges, Gil Grissom, Jim Brass, Nick Stokes, Warrick Brown
Hur ofta kommer ett CSIavsnitt där alla karaktärer sköter sig perfekt? (Det skulle vara sådana här kaos eller post-kaos avsnitt i så fall.) I detta förutsägbara men acceptabla farväl till Warrich höll t.o.m Hodges klaffen. Cudos! Men just för att det var så förutsägbart har jag egentligen ingenting av substans att säga. Warricks död var totalt ovärdig som gjordes mer sådan genom att han hostade blod i Gils armar det sista han gjorde. Det är väl straffet för den urlöjliga psykotrippen antar jag men ganska elakt ändå eftersom han gjort bra saker under de tidigare sju säsongerna.
Hur perfekt var inte Brass i avsnittet? Ja jag vet att fokusen låg på Grissom men ändå, getting things done!
Och Nick. Aah Nick! Nu blev jag ju väldigt lycklig av att han slapp hitta Warrick, något som jag misstänkte att han skulle göra stackarn, och det var inte mer än rättvist att han fick ta ut lite ilska på mördaren, men att vara ett stenansikte genom hela avsnittet fram till begravningen? Näe, lite mer tårar kunde du väl unnat mig?
Sådana här avsnitt kan inte vara mer än mellanvsnitt där de går långsamt fram i en sorgfylld dimma. En bra sak var att de inte drog ut på jakten på mördaren, det är annars ett vanligt upplägg för en katt och råtta- lek för åtminstone 2-3 avsnitt. Nu har vi bearbetat det här och kan gå vidare med säsong nio. Och jag slutar bitchandet här. RIP Warrick Brown.
Warrick
I’m back my darlings!
september 24, 2008 at 12:04 f m | In CSI, CSI:NY | Leave a CommentTags: Bill Petersen, CSI, CSI:NY, Gil Grissom, Lawrence Fishburne, Mac Taylor
Det nalkas nya säsonger av favoritshowerna så jag haltar tillbaka till bloggen med ett leende på läpparna och skyhöga förväntningar. CSI:NY kör sitt första avsnitt för säsongen (säsong fem redan!) imorgon kväll i USA. Kommer Mac Taylor komma levande ur ”bankrånarens” bil?? Jag har oroat mig sedan maj för det där… eller inte. 9e oktober sänds första avsnittet av säsong nio av CSI. Tre saker är imponerande med den siffran: 1. Nick ser fortfarande mighty fine ut, 2. Bill Petersen har FORTFARANDE inte lämnat serien, han hotade att göra det redan efter andra säsongen, what gives? (Fast nu går ju ryktet att Lawrence Fishburne ska in istället. Är det slutgiltigt farväl för Grissom då?) 3. Jag är fortfarande underhållen av konceptet. Okej att The Lab Rats får egna storylines och Warrick snedtrippar men jag är ändå besatt. Det är som kattmynta.
Jag vill bara lämna er så länge med några små saker jag måste få ur mig. Designen här kommer ändras. Igen. Förhoppningsvis till det bättre. Och glöm inte att titta in på Modern Day Gallery, bilderna är FENOMENALA som alltid. Till och med jag kan uppskatta den här:
Sarah & Grissom
Blogga med WordPress.com. | Theme: Pool by Borja Fernandez.
Entries and comments feeds.
